Hur behandlas astma?
Vid allergisk astma är immunförsvarets onormala reaktion på inandade allergen en viktig bidragande faktor till både akuta och kroniska astmasymptom. Minimeringen av inandade allergener, så som de från kvalster, katter och hundar är ett första steg för att minska graden av perenn allergisk astma. Erfarenheter från höghöjdsstudier med barn som är allergiska mot kvalster visar att om patienten under en längre tid kan undvika allergener (s.k. allergy avoidance) så minskar luftvägsinflammationen och följaktligen ses även symptomförbättring och minskad allergenkänslighet. Dessa studier visar att en omfattande reducering av exponeringen av inandande allergener kan vara en effektiv metod att behandla atopisk astma.
Åtgärder för att effektivt reducera allergenexponeringen inomhus nattetid är därför ett nytt värdefullt behandlingsalternativ för att minska astmasymptomen för patienter som lider av perenn allergisk astma. Studier av luftrenare och andra ventilationsåtgärder har dock inte visat någon betydande effekt på patienter med perenn allergisk astma, vilket tyder på att reduceringen av allergenexponeringen inte har varit tillräckligt omfattande för att påverka luftvägsinflammationen.
Målet med astmabehandling
Målet med astmabehandling är att uppnå och bibehålla symptomkontroll. Hos en majoritet av astmapatienter kan man uppnå detta genom en medicineringstrategi som arbetas fram av patient/familj och behandlande läkare. Behandlingen justeras kontinuerligt utifrån patientens astmakontrollstatus. Om astman inte är välkontrollerad med befintlig behandling, så bör behandlingen trappas upp tills man har uppnått symptomkontroll. Efter att man uppnått symptomkontroll i tre månader, kan medicineringen trappas ned igen.
Problem med nuvarande behandlingsalternativ
Behandlingsmålet för perenn allergisk astma är att kontrollera astmasymptomen. Dock så är det ett stort antal patienter vars symptom inte är välkontrollerade. Detta beror på frekvent allergenexponering och begränsad klinisk effekt av tillgängliga astmamediciner. Denna begränsade effekt kan bero på problem med compliance, rädsla för bieffekter, felaktig inhalatorteknik och det faktum att vissa patienter inte svarar på de mediciner som finns.
Ett stort antal studier har genomförts för att undersöka effekten av allergenbegräsning (allergen avoidance) i hemmet, men ingen av de existerande allergenbegränsningsmetoderna har visat sig effektiva. Detta antyder att reduceringen av inandade allergener inte har varit tillräckligt stor för att påverka immunförsvaret och luftvägsinflammationen.
Om man inte lyckas kontrollera astman så begränsar sjukdomen patientens livskvalité och är ibland livshotande. Förekomsten av astma ökar i de flesta länder och speciellt bland barn. Astma är en belastning för samhället, inte bara vad gäller sjukvårdskostnader utan också vad gäller förlorad produktivitet och minskad närvaro i det dagliga familjelivet. Därför finns det ett behov av nya och bättre behandlingsalternativ för astma. Även om vår kunskap om astma har ökat de senaste 20 åren och säkra och effektiva nya mediciner har utvecklats, så är astma fortfarande ett allvarligt folkhälsoproblem.
